Operation barndom

I mina tidiga år lyssnade jag mest på klassisk musik och opera. Det var vad som fanns i skivhyllan. Min pappa hade en stor samling med opera och klassisk musik. Året efter min födelse dog han och det som fanns kvar av honom var en skivsamling. Min mamma har inget egentligt musikintresse som kunde avspeglas i skivsamlingen. Jag fick således lyssna på klassisk musik och opera. Medan andra små barn nynnade på populärmusik, så nynnade jag på Beethovens ”femma”.

Det kan låta som att det inte fanns några alternativ för mig, men det är nog fel. Jag har tidiga minnen av att ha sett uppsättningar av Carmen och Trollflöjten på tv. Det borde kräva någon form av aktivt val, även hos ett litet barn. Jag tror inte att jag nynnade på Habanera dock. Jag minns att den som spelade Carmen ”snittade” en motspelare i pannan med kniv och det gjorde stort intryck. Brunetter har sedan dess en speciell plats i mitt hjärta.

Trollflöjten fick jag även se på scen i samband med något skolarrangemang. Det är svårt att inte imponeras av Nattens drottnings aria. Det är klart att man dras till den mörka sidan.

Steget från opera och klassisk musik till hårdrock är inte långt och det finns många gemensamma beröringspunkter. Det finns en teknisk skicklighet som kräver engagerade lyssnare, samtidigt som det är klichéfyllt och festligt. Och den mörka sidan har alltid den intressantaste musiken.

Min pappa och jag har samma syn på musik, även om våra skivsamlingar ser olika ut. Han menade att musik ska höras på hög volym. Det passar mig och min skivsamling utmärkt.

3 reaktion på “Operation barndom

  1. Amanda

    Fantastiska inlägg som berör på flera nivåer. Har aldrig reflekterat över parallellerna mellan hårdrock och opera förut. Och nu är det ju solklart varför jag är ett (okunnigt) fan av båda.

    Svara
  2. Anneli

    Både hårdrock och opera är väldigt dramatsika och dynamiska. De är mångfacetterade. Tungmetall kräver koncentration hos lyssnaren, precis som operan.

    Klassisk musik sägs stimulera intellektet, jag vill mena att all musik påverkar intellektet. Därmed inte sagt att det alltid är till det positiva. Ibland känns det som att viss musik bränner sönder mina hjärnceller fortare än en busvissling. Därför lyssnar jag inte på det. 🙂

    Mycket intressant inlägg som sätter igång tankarna.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *