Kategoriarkiv: TV

På kurs med Kurt

I Öppet arkiv finns numera På kurs med Kurt. Förmodligen världens bästa barnprogram. Men nog ser man det med andra ögon när man ser det som vuxen. Som vuxen tycker jag att den runda båten ser lite skabbig ut. Som liten tyckte jag däremot att det var helt fantastiskt med en rund båt. EN RUND BÅT! Som dessutom kan köra runt, runt, runt…

Om man vill plocka politiska poäng kan man alltid överföra handlingen till dagens politiska situation. Alve är riskkapitalisten (som inte riskerar något kapital), Kurt är entreprenören (som vågar ta risker) och Nisse är medborgaren (som betalar hela kalaset).

Dox: Hyr en familj

Igår visade SVT en fantastisk dokumentär. Den handlade om en medelåders man i Japan som hade en firma som hyrde ut ”familj” och ”vänner” till behövande. I filmen fick vi följa med till ett bröllop där hela brudens följe var inhyrda. Det kändes verkligen tragiskt att bevittna. Man får intrycket att kommunikationen mellan människor i japan brister, om man kan hyra in ”familj” utan att någon blir fundersam. Träffas aldrig familjer i Japan?

För en tid sedan visades en annan dokumentär som konstaterade att nativiteten minskade i Japan. Livet var för stressande för att kopulera. En man förklarade att han inte ville ha sex med sin flickvän, för då måste han tillfredsställa henne. Stressade affärsmän gick hellre till barer och betalade för sällskap, än tillbringade tid med sina partners.

Att hyra in människor är bara ytterligare en artificiell kommunikation. Ingenting är på riktigt. Extra tydligt blir problematiken när mannen som hyr ut stand-in människor, själv har problem med att kommunicera med sin familj.

Årets första fototur

Jag vaknade upp till rimfrost på träden. En perfekt dag för en fototur. Det känns som att det var årets första fototur. Kan det verkligen stämma? Tyvärr tittade solen fram och frosten försvann ganska snabbt. Sedan skyndade jag mig hem för att inte missa skidskytte-vm. Sändningen startade precis när jag kom hem. Lite ”tajming” är bättre än ingen ”tajming”.

Vasaloppet

Jag försöker undvika Vasaloppet. Det är så irriterande att höra motionärer berätta om hur lite de har hunnit träna. En sändning som koncentrerar sig på eliten hade passat mig bättre. Kanske är jag en elitist. Jag hade väl hoppats att människor som vill synas, hade hållit sig till program av typ Big brother.

Mesternes mester

Jag ser på den norska versionen av Mästarnas mästare. De enda mästarna jag känner igen sedan tidigare är skidåkare. Lustigt ändå hur tävlingsmomentet kan få en att börja hålla på en mästare, även om denne mästare är tidigare okänd. Förra säsongen höll jag på seglaren Siren Sundby och motorcrossföraren Ailo Gaup. De slutade på fjärde och tredje plats. Den här säsongen vet jag inte riktigt vem jag håller på än, men det lär bli någon som jag aldrig hade hört talas om innan Mesternes mester.

Att gå på sporten

När idrotten prostitueras hamnar den på TV4. De kommersiella kanalerna lägger ner så mycket pengar på att införskaffa sändningsrätter, att de inte har råd att lägga ner pengar på själva sändningarna. Därför är det lite sport mellan reklamblocken. Och därför har de inte råd med riktiga kommentatorer. Man skulle önska att kapitalet skulle sluta gå på sporten.
Jag får vara nöjd så länge jag har tillgång till NRK. Norsk public service slår alla andra på fingrarna när det gäller vintersport. SVT inkluderat. Oavsett om det gäller nationella eller internationella tävlingar. TV4 skyr jag däremot som pesten. 

Jón Kaldal

Idag visade svt en dokumentär om den isländske fotografen Jón Kaldal. I dokumentären visades flera av Kaldals fantastiska porträtt. Det som fångade mig speciellt var hur han använde ljuset i sina bilder. Det är inte ett standardiserat fotostudio ljus. Det är mer kontrast. Mörkret används för att lyfta upp ljuset i bilderna. Tydligen använde Kaldal samma kamera under hela sin nästan fem decennier långa karriär. Och glasplåtar. Fantastiskt. Om den här dokumentären visas på en tv nära dig, ta då chansen att se den!

Skidor

Helgen har ägnats åt skidåkning. Inte egen skidåkning. Nationella mästerkskap i tv-soffan. Alla länder verkar ha kört nationella mästerskap den här helgen. Jag har haft tillgång till de finska-, norska- och svenska mästerskapen. Jag kan helt klart säga att norge är bäst på att sända nationell idrott. De sände alla lopp i direktsändning. SVT lyckades inte ens berätta vilka som hamnade på pallen i sina sportsändningar under veckan. SVT misslyckas ofta med att tala om när någon ”ny” åkare gör en bra prestation. I finland hade de bättre kameratäckning av banan än i sverige, men språkförbistring gjorde ändå att jag fick gissa mig till vad som skedde i spåret. Grafiken var inte den bästa. Norge är en förebild för de andra länderna i norden. I norge kan en expertkommentator åka loppet, komma bland topp 5 och sedan direkt fortsätta sitt arbete som expertkommentator.
I sverige har längdskidåkningen blivit en del av sm-veckan och det förlorar skidåkningen på. Dessutom har man delat upp mästerskapen i två delar. Man har brutit ut 30/50 kilometers loppen och stafetten ur sm-veckan. Dessa lopp går istället den sista veckan i mars. Jag undrar om SVT kommer att sända någonting från den helgen? Samma helg kör norge 30/50 kilometer och sprint. I norge skulle man aldrig drömma om att bryta ut stafetterna ur det ordinarie programmet. Där är stafetten en familjefest. I herrklassen kom över 60 lag till start och i damklassen över 30 lag! Alla verkar vilja åka stafett. Vallare, fysioterapeuter och familjemedlemmar kastas in i lagen, bara för att klubbarna skall kunna ställa upp med ett lag. Jag blev verkligen imponerad av landslagsåkaren Celine Brun-Lies mamma, som fick åka sista sträckan för dotterns klubb. Hon berättade i en intervju precis innan start att hon aldrig hade åkt stafett tidigare och var lite nervös. Hon fick gå ut som lag nummer 2 i spåret! Laget slutade till sist på plats 26, men jag tycker att det var riktigt strongt av henne att köra sista sträckan och faktiskt inte komma sist i mål. 
Jag undrar om vi får se något liknande i sverige, eller om stafetterna ses som någonting nödvändigt ont? Det är annars lite konstigt att man väljer att ta bort stafetterna från sm-veckan. Den enda möjligheten som skidåkning har att ta vara på det ”grannhat”, som vanliga lagidrotter lever på. Kanske finns det inte tillräckligt många deltagare i sverige. Det återstår att se. I slutet av mars är det dags för stafetter även i sverige. Jag hoppas att SVT är med då. Annars får jag fotsätta att följa de norska mästerskapen.

American Loggers

Swamp Loggers har bytts ut mot American Loggers på Discovery Channel. Ett smart grepp, då skogsavverkning är beroendeframkallande på tv. Jag följer alla program om skogsavverkning slaviskt. American Loggers handlar om familjen Pelletier, som avverkar skog i norra Maine. På gränsen mot Kanada. Till skillnad mot maskinerna som kan ses i Swamp Loggers, påminner skogsmaskinerna i American Loggers om de maskiner som kan ses i svenska skogar. De har till och med en svenktillverkad Rottne Rapid! Däremot är de timmerlass som transporteras ut ur skogen av en helt annan dignitet.

Om man bortser från den irriterande dramatiseringen i amerikanska tv-program, så gillar jag att de lyfter fram vanliga arbetare i serier som Swamp Loggers, American Loggers och Ice Road Truckers. Trots att dessa arbetares vardagssituation lyfts fram som en daglig kamp på liv eller död. Vissa scener blir lite patetiska, när man allt för tydligt ser de dramaturgiska greppen. Jag undrar hur en svensk version skulle se ut? Jag tror att det skulle vara intressant att följa en helt vanlig arbetare i sverige. Utan att det är en kamp på liv och död. Jag tycker att de bästa dokumentärerna på svensk tv, brukar handla om den vanliga människan. Utan dramatisk berättarröst, som förkunnar att nästa steg kan vara dödligt.

Till någon bestämmer sig för att dokumentärt följa svenska arbetare, utan att de måste delta i en jakt på en ny partner, kommer jag att sitta klistrad framför Discovery Cannel. Må dessa serier aldrig ta slut.

Bara massor utav sport!

Idag har det inte blivit någonting vettigt gjort. All tid har spenderats framför televisionens idrottssändningar. Tack vare tillgång till den norska statstelevisionen, har fyrans värdelösa sändningar kunnat undvikas. På NRK får man även möjlighet att se sporter som aldrig visas i svensk tv, såsom nordisk kombination och backhoppning för damer. Att det har varit en hyffsad svensk dag i allehanda skidspår gör inte dagen sämre. Vinst för Ida Ingemarsdotter i damsprint. Tredjeplats för Teodor Peterson i herrsprint. Tre svenskar bland de tolv främsta i herrarnas skidskytte. Och ingen av dessa var Björn Ferry!
Ibland behövs det bara lite sport på tv för att man ska bli svettig.