månadsarkiv: januari 2013

Spårlöst försvunnen

När jag studerade etnologi för några år sedan lästes bland annat Vägval: lastbilsförare i fjärrtrafik – perspektiv på yrkeskultur och genus av Eddy Nehls. Ett intressant verk, även om det innehåller en del irriterande faktafel rörande själva ämnet. Skönhetsfläckar i form av felaktiga årtal och liknande. Jag minns att ansvarig lärare konstaterade att lastbilsförarna verkade se sig som outsiders och en grupp som folk såg ned på. Han funderade på hur det kunde komma sig. Svaret på det kan man enkelt läsa sig till i exempelvis Eva Franchells ledare ”Lastbilarna måste bort från vägarna” i Aftonbladet. Hur skulle du själv reagera om ditt arbete gång efter annan kategoriserades som ”onödigt” och ”farligt för omgivningen”?

Journalister och politiker pratar ofta om ”onödiga lastbilstransporter” och får det att låta som om lastbilschaufförer åker runt i trafiken utan mål och mening. När sanningen är att lastbilen är en integrerad del i processen som tar potatisen från lantbrukarens åkermark till journalistens chipspåse i fredagsmyssoffan. När man talar om onödiga landsvägstransporter får vi inte glömma bort att den enda transport som är onödig för andra är den som utförs i personbil. Ibland även med en politiker eller journalist bakom ratten. 

Det talas om att flytta över gods från väg till den järnväg som inte klarar av att transportera människor vid någon form av väderlek. Är det då meningen att vi skall låta bli att äta under vinterhalvåret, medan vår mat sitter fastfrusen på en rangerbangård i Hallsberg? Egentligen vill jag inte använda argumentet att spåren inte når överallt, då det är så självklart att till och med journalister och politiker borde inse det. Om inte är det bara att titta på en järnvägskarta och se hur glest vårt järnvägsnät i verkligheten är. Inte ens en fullt utbyggd järnväg klarar dock av att transportera varor från dörr till dörr. Det krävs fördyrande och tidskrävande omlastningsstationer. Järnvägen är konkurrenskraftig när det handlar om att transportera stor massa från spåranknuten industri till spåranknuten industri. Övriga järnvägstransporter kräver någon form av tidskrävande omlastning.

Om man nu ska flytta över ”onödiga” vägtransporter till järnväg bör man starta med de transporter som för samhället är ”onödigast”. Privatbilisten behöver inte sitta ensam bakom ratten på sin bil. Hen kan lika gärna sitta tillsammans med andra på ett tåg. Finns det ingen järnväg i närheten kan man kanske få ta sig till närmaste busshållplats och därifrån åka kollektivt till närmaste järnvägsstation för byte av färdsätt. Går det inga tåg, är det bara att vänta. Nu kanske någon börjar knorra om att det tar för lång tid. Tror du verkligen att samhället har mer tålamod när det gäller att vänta på att ”godset” skall ankomma? Som det är nu går godstågen inte ”just in time”, utan när infrastrukturen så tillåter.

Oavsett hur utbyggd järnvägen blir kommer du inte att kunna undvika lastbilar på våra vägar. Liksom nu kommer du inte att kunna se på lastbilens utseende hur lång väg den har färdats. Det finns inte en viss sorts extrastor och extraskrymmande lastbil som kommer att försvinna från vägarna, om transporterna skulle bli kortare. Och det finns inte en enda väg i Sverige som skulle bli ”befriad” från lastbilar, om vägtransporterna blev kortare. Samma godsmängd som idag skulle ändå tvingas att transporteras på väg, även om sträckan blir mindre. Det går inte att komma ifrån att lastbilen går dit inga spår når.

Hälsotillstånd

Jag är återigen förkyld. Förkylning har blivit ett normaltillstånd. Det är nästan så att jag blir överraskad om jag INTE är förkyld. Hjärnan är i viloläge och jag tänker lika bra som efter konsumtion av alkohol. Just nu funderar jag över hur olika Destiny och Destinys child låter. Det är nästan så att man tror att de inte är släkt.

Annars funderar jag väl mest på vilken myndighet man skall vända sig till om man vill ha ett hälsotillstånd. Det är förmodligen olagligt att vara frisk, utan hälsotillstånd.